lu.se

Ekonomisk-historiska institutionen

Ekonomihögskolan vid Lunds universitet

Sverige ganska bra – men vi måste bli bättre

Publicerad: 2017-02-20

– I Sverige släpper vi ut cirka fem ton koldioxid per person och år. Och det ser inte ut att minska!  Som andra delen i seminarieserien ”Ekonomihögskolan gör skillnad” fick åhörarna i Crafoordsalen göra en djupdykning i bland annat koldioxidutsläpp och koldioxidläckage genom utrikeshandel. Det var Astrid Kander, professor i ekonomisk historia, som föreläste om klimatförhandlingarna och ett nytt sätt att räkna ländernas utsläpp.

Astrid Kander, professor i ekonomisk historia på Ekonomihögskolan, föreläste om klimatutsläpp. Foto: Anna Löthman.

Astrid Kander och hennes forskarteam har utvecklat ett alternativt sätt att räkna på länders klimatutsläpp. Det fanns ett behov av att förbättra den befintliga produktionsbaserade räknemodell som bland annat ligger till grund för FN:s klimatförhandlingar, eftersom den kan visa fel.

Bättre mätmetoder

Forskarna vid Ekonomihögskolan har utvecklat ett förbättrat och mer ändamålsenligt så kallat teknikjusterat koldioxidfotavtryck som inte bara gör nationella mätningar i vår globala värld. Den teknikjusterade modellen mäter handelsbalansen för vår utrikeshandel i koldioxid som släppts ut när varor producerats och transporterats. Detta betyder i förlängningen att alla länder måste ta fullt ansvar för vad och hur mycket de konsumerar. Även för det egna energisystemet och produktionstekniken, inklusive den del som går på export, ska alla ta ansvar.

– Med vår modell kan inte ett ”smutsigt” land friskriva sig från ansvar för export som släpper ut koldioxid utan måste ta ansvar för den del som ligger över världsgenomsnittet, förklarade Astrid Kander.  Och ett ”rent” land straffas inte systematiskt för handel, utan får credit för att förse världen med varor som producerats mer koldioxideffektivt än världsgenomsnittet.

Det mått som ligger till grund för FN-förhandlingarna ger länder ansvar för exporten, men inte för importen. I vanliga koldioxidfotavtryck måste man ta ansvar för importen, men inget ansvar alls för exporten. 

Eftersom teknikjusterade koldioxidfotavtryck på ett mer korrekt sätt visar hur förändringar i handel mellan länder påverkar globala utsläpp kan vi försöka sträva efter att inte förbättra våra nationella utsläpp genom att samtidigt öka de globala utsläppen.

Är Sverige bäst eller sämst i klassen?

Och om vi bara tittar på Sverige? Är vi ett klimatföredöme? Eller är vi kanske riktigt dåliga på det här med tanke på att vi släpper ut fem ton koldioxid per person och år? Ja, visserligen är fem ton mindre än många andra utvecklade länder, men vi behöver komma ner till nära noll-utsläpp, så vi är en bra bit ifrån. Oroande är att trenden i teknikjusterade koldioxidfotavtryck inte har förbättrats mellan 1995–2009.

Sverige har haft ett visst överskott i export av energitunga varor producerade med koldioxidsnål teknologi, det vill säga vi har gjort mer nytta än skada för det globala klimatet genom vår utrikeshandel. Men denna nytta och specialisering har ändrats på ett oroväckande sätt, så 2009 var vi i balans och gjorde inte längre mer nytta än skada genom vår utrikeshandel. Sverige är på vissa sätt ett föredöme: vi har ett elsystem som knappast släpper ut någon koldioxid alls. Vår miljövänliga skogsindustri är ett annat bra exempel. Men trots detta är vi ännu inget starkt klimatföredöme, menar Astrid Kander. 

– Vi är inte är på rätt kurs för att pressa ner mängden utsläpp drastiskt än och behöver ta krafttag för att komma rätt. 

Mer att arbeta med

Forskarteamet fortsätter nu sitt arbete. Måttet de utvecklat har tagits emot med stort intresse av bland andra Nature Climate Change, Miljömålsberedningen och Sveriges riksdag. Mycket arbete återstår bland annat med att skapa en handel som gynnar det globala klimatet.

LUNDS UNIVERSITET FIRAR 350 ÅR

Lunds universitet firar sitt 350-årsjubileum dec. 2016–jan. 2018. Under hela 2017 ger vi vår egen föreläsningsserie: ”Ekonomihögskolan gör skillnad”. Välkomna!

Här hittar du Ekonomihögskolans jubileumsprogram

Här kan du läsa mer om Lunds universitets 350-årsjubileum

FAKTA

Astrid Kanders forskarkollegor i projektet är Magnus Jiborn, Hana Nielsen, Viktoras Kulionis, Tobias Nielsen (Ekonomihögskolan, Lunds universitet), Daniel Moran, (NTNU i Trondheim) och Thomas Wiedmann (UNSW i Sydney), 

Koldioxidfotavtryck (även kallat carbon footprints) är en beräkning av den totala uppsättningen av utsläpp av koldioxid som orsakats av produktionen och transporten av en produkt till slutkonsumenten i alla olika led.  Man räknar på det i globala input-outputdatabaser, exempelvis WIOD (World Input-Output Database) som utökats med miljöindikatorer som energi och koldioxidutsläpp. Denna finns endast för 1995–2009 än så länge.

Mer information finns på Naturvårdsverkets webbplats där både en powerpoint-presentation från ett annat seminarium med Astrid Kander finns, samt en webbsändning.

Till Naturvårdsverkets webbplats