lu.se

Ekonomisk-historiska institutionen

Ekonomihögskolan vid Lunds universitet

Kol, potatis och järnvägar gav Wallanderstipendier

Publicerad: 2017-12-27

Tre års forskningsstipendier blir det för ekonomisk-historikerna Hana Nielsen och Thor Berger – Ekonomihögskolans nya Wallanderstipendiater.

Hana Nielsen och Thor Berger, bägge nyligen disputerade i ekonomisk historia, får varsitt treårigt forskningsstipendium. Foto: Håkan Röjder

Stenkol, potatis, järnvägar och allmän skola – det är några av forskningsämnena som ledde fram till årets Wallanderstipendier. Stipendierna innebär tre års forskningsfinansiering vardera från Jan Wallanders och Tom Hedelius stiftelse samt Tore Browaldhs stiftelse. Stiftelserna, som ska stödja samhällsvetenskaplig forskning inom främst ekonomisk historia, ekonomisk geografi, företagsekonomi, nationalekonomi och ekonometri, ger stipendier för framstående avhandlingar.

I år är det de två ekonomisk-historikerna Hana Nielsen och Thor Berger på Ekonomihögskolan, samt Mikhail Martynovich på institutionen för kulturgeografi och ekonomisk geografi som får forska vidare på Lunds universitets med hjälp av finansiering från Wallanderstipendierna och Handelsbankens forskningsfonder.

Hana Nielsen disputerade i ekonomisk historia med avhandlingen ”Coal, commerce and communism – empirical studies on energy history in the Czwech Republic”. I den analyserar hon hur den region som idag utgör Tjeckiens utvecklats från 1830 till 2010. Hon fokuserar bland annat på vad den inhemska energikällan stenkol betydde för att kluster av industrier växte fram – och vad det i sin tur innebar för landets utveckling. Hennes avhandling går också igenom vad som hände efter andra världskriget, då kommunistpartiet tog över makten och marknadsekonomi byttes mot planekonomisk regim. Då tvingades landet in på en specialiserad produktion av tunga, energikrävande industrivaror som stål och järn.

Förvånande resultat om planekonomi

– Ofta har man framhållit hur generellt ineffektiva planekonomier varit när det gäller hushållning i största allmänhet och energihushållning i synnerhet. Men Hana Nielsen visar i sin avhandling att denna ineffektivitet inte alls var så universell som man tidigare trott. Tjeckisk stålproduktion låg till exempel nära den globala produktionsmöjlighetskurvan. Inom just elproduktion låg man emellertid länge efter väst, vilket kan synas förvånande eftersom el är en sektor som måste samordnas och regleras inom alla länder och man skulle kunna tänka sig att detta var något man var bra på inom en planekonomi, säger Mats Olsson, prefekt på Institutionen för ekonomisk historia.

Han ser fram emot att få behålla Hana Nielsen som forskare:
– En driftig forskare som under sluttampen på avhandlingsarbetet förmådde driva ett uppdragsprojekt från elbolagens samarbetsorgan och arbeta på ytterligare nya artiklar. Hennes intresse för energifrågor ligger väl i tiden. Hon bidrar med ny data och nya analyser av ett östeuropeiskt lands energihistoria, vilket säkerligen kommer väcka intresse framöver – såväl i övriga östeuropeiska länder som i Kina och Ryssland. Inte minst är frågan om den tunga industrins energihushållning central för klimatfrågan och Parisavtalet.

Thor Berger, också han ekonomisk historiker, skrev avhandlingen ”Engines of Growth: Essays in Swedish Economic History” om geografi och tillväxt under de dynamiska 1800- och 1900-talen i Sverige. Här studerar han bland annat vad potatisodlingen hade för effekter på befolkningstillväxten efter år 1800 och kan med kvantitativa data visa hur viktig potatisen blev i de socknar där förutsättningarna var goda för odling. Ytterligare en förutsättning Thor Berger lyfter fram är utbildning: här finner han, till skillnad från vissa tidigare studier, att de socknar som dominerades av en lokal ekonomisk elit satsade signifikant mer resurser på utbildning, jämfört med de socknar som var mer ekonomiskt jämställda.

Redan fått prestigefyllt pris

Han undersöker också vad utbyggnaden av den svenska stambanan gjorde för landsbygd och stad i Sverige, och finner bland annat att järnvägen förstärker industrialiseringen för de socknar som redan har produktion i gång, och att de städer som fick tillgång till stambanan i ett tidigt skede växte sig större än jämförbara städer – en skillnad som kan ses än idag.

– Det främsta beviset för den här avhandlingens höga internationella kvalitet är att den fick European Historical Economic Society Gino Luzatto-pris för bästa avhandling inom ekonomisk historia i Europa. Avhandlingen valdes ut i hård konkurrens med alla de avhandlingar som publicerats på universitet i hela Europa under perioden 2015 till 2017. Thor Berger är den första svenska doktorand som fått det här starka internationella erkännandet, säger Mats Olsson.