lu.se

Ekonomisk-historiska institutionen

Ekonomihögskolan vid Lunds universitet

Migration: Stora skillnader i regler om medborgarskap

Publicerad: 2018-09-19

Vilka invandrare blir medborgare i sina nya länder och vilka blir det inte? Och vad betyder det nya medborgarskapet? På Befolkningsforskningens dag presenteras forskning där migrationspolitiken i Sverige, Danmark och Holland jämförs.

År 2016 fick Sverige 60 000 nya svenskar medan Danmark endast beviljade 8000 nya medborgarskap. Ekonomhistorikern Anna Tegunimataka ingår i ett EU-finansierat forskningsprojekt som undersöker vilka invandrare som ansöker om och får medborgarskap i Sverige, Danmark och Holland:
De tre ländernas lagstiftning skiljer sig mycket åt och Sverige och Danmark kan sägas utgöra de två extremerna.

I Danmark har man sedan slutet av 90-talet succesivt skärpt lagstiftningen kring såväl invandring som medborgarskap. Ett danskt pass ställer höga krav på språk, inkomst samt kännedom om dansk kultur och samhälle. 
De höga kraven har fått som konsekvens att endast högutbildade klarar av kunskapskraven. Efter år 2015, när det blev möjligt att för danskar att inneha dubbelt medborgarskap, så har antalet européer som ansöker om att bli danskar ökat, säger Anna Tegunimataka.

I Sverige, där i princip det enda kravet är att man ska ha bott fem år i landet, är det snarare personer med lägre utbildning och med rötter utanför Europa som blir medborgare.
En viktig anledning är att ett svenskt pass underlättar för resor mellan länder i jämförelse med ett utomeuropeiskt pass.

I Holland har man valt en mellanväg: för att bli medborgare krävs visserligen språktest men med lågt ställda krav. Där är det snarare en hög ansökningsavgift som gör att inte fler blir medborgare.

Genom vilken metod lyckas man bäst med integrationen?
Det är svårt att säga. Om man bortser från rösträtt till parlamentet och att ett svenskt pass underlättar resandet för utomeuropéer så finns i Europa till skillnad från i USA inga nämnvärda fördelar kopplade till medborgarskapet. Ett permanent uppehållstillstånd ger i princip samma rättigheter.

Så vad förklarar skillnaderna i proceduren kring medborgarskapet?
Jag tror att det är en symbolisk fråga. Medan danskarna väljer att hantera medborgarskapet som ett mål och en belöning för den som vill bli dansk, så kan man säga att Sverige hittills har sett medborgarskapet som ett medel till bättre integration.

Anna Tegunimataka presenterar sin undersökning på Befolkningsforskningens dag den 20 september där huvudtemat är migration.

Bland talarna finns även bland andra:

Timothy Hatton, brittisk nationalekonom och internationell auktoritet inom migrationsforskningen. På senare tid har hans forskning handlat om flyktingar i Europa och majoritetsbefolkningens attityder till invandring och integrationspolitik. Hatton har studerat orsakerna till flyktingströmmar och funnit att även om våld och terror är centrala faktorer så spelar låg ekonomisk utvecklingsnivå också en viktig roll. Han kommer inte bara att presentera sin forskning utan även sina rekommendationer gällande vilka politiska insatser som behövs och hur det europeiska flyktingmottagandet kan samordnas.

Läs mer om Timothy Hatton och hans forskning på hans personliga webbplats

Annika Elwert, ekonomhistoriker från Lund, har forskat om äktenskap mellan invandrare och infödda. Med data från befolkningsdatabaser från hela världen visar hon hur mönstren ser ut. Vem gifter sig med vem i den rika delen av världen och hur ser det ut i den fattiga? Och skillnader finns mellan könen?

Se hela programmet för Lund Population Day/Befolkningsforskningens dag

Anna Tegunimataka

Anna Tegunimataka ekonomhistoriker
Anna Tegunimataka, ekonomhistoriker

Läs om Annas forskning i forskningsportalen